Av Hanny Olsen
Den eleganta katten med full rulle och som älskar när det händer saker.
Den turkiska angoran är en av världens äldsta kattraser och importerades troligtvis redan under 1500- eller 1600- talet till Europa. Man anser att på 1600-talet var en italienska vid namn Pietro Della Valle på besök i Turkiet som tog med sig de första exemplaren av Turkisk Angora. Under samma tid tog fransmannen Nicolas-Claude Fabri de Peiresce Turkisk Angora till Frankrike och England. Dessa katter ska ha getts som gåva till det franska kungahuset. Det är inget ovanligt på målningar från denna tid att det är en vit angora som man ser. Under 1800-talet togs många katter från Iran, dåvarande Persien till Europa och på 1870-talet hade den långhåriga katten blivit mycket populär på utställningar. Av den anledningen sägs angoran vara grunden till alla långhårsraser. Angoran och persern sågs länge som samma ras. Under början av 1900 talet ansågs det i England att Angoran och Perser var samma ras och genom detta så försvann den gamla angoran.
På 1960-talet importerades det vita Turkisk Angora från Ankara Zoo till USA. Av Ankara Zoo fick uppfödarena reda på föddes det kattungar av andra färger än vita så skulle dessa avlivas för det var endast de vita som var de äkta Turkisk Angora. Under ett antal år så kunde man bara se vita Turkisk Angora men efter några år började man föda upp även de andra färgerna.
Turkisk Angora godkändes av CFA 1973 men då endast de helvita, fem år senare godkändes även de andra färgerna. FIFE var lite senare ut och 1982 de helvita Turkisk Angora och övriga färger godkändes 1993.
Första Turkisk Angora kom till Sverige 1996 och det var en import från Holland GIC Adilé de Saint Glinglin. Hon var dräktig när hon kom och fick den första registrerade kullen i SVERAK under stamnamn S*Wi’nte Sams.
Turkisk Angora är inte en stor ras i Sverige men det finns mycket fler uppfödare i Europa. Genom bra samarbete med uppfödare i andra länder fram för allt här i Norden så har vi i Sverige en bra avelsbas. Det finns även en möjlighet att hämta katter i Turkiet som gör att man kan få in helt obesläktade linjer. Att ha denna möjlighet är mycket värdefull. Idag är alla färger godkända i FIFE utom pointed, choklad, lila, kanel eller fawn men det finns
linjer som har dessa färger. I de svenska linjer vi har dyker det då och då upp pointed kattungar. Var exakt detta kommer ifrån går inte att få fram men man tror att det beror på att man under 1960-talet i USA parade in siames, om det var medvetet eller inte det vet man inte idag.
Dövhet talas det mycket om när det gäller helvita katter. Går man tillbaka då man parade helvita med helvita så var dövhet ett problem. Sedan FIFE gjorde regeln att man inte får para på döva katter eller para helvita med helvita så ser vi mycket sällan döva katter. Dock finns det förbund som fortfarande godkänner avel på döva katter eller parning mellan helvita och helvita så man ska vara medveten om detta när man köper katter från andra förbund. En Turkisk Angora har mycket spring i benen. Trots att det är en elegant katt så kan man höra den stampar i golvet när den kommer springande. Den vill gärna vara med sin ägare hela tiden, följer gärna med vart man än går och sitter gärna i knäet eller uppe på axeln. De älskar att sitter högt så de ser allt och inte missar något. De är utåtriktade och intelligenta, har lätt för att anpassa sig till nya miljöer. De trivs i grupp och går utmärkt ihop med andra katter eller hundar. Som alla långshårskatter så kräver även Turkisk Angora viss pälsvård framförallt i samband med att de fäller.
Den är en mycket älskvärd katt som man inte kan göra annat än att älska.